Tags

,

Det här är ju som bekant inte tänkt att vara en prylblogg, men dels är jag förkyld, dels finns det fantastiskt lite att läsa om vissa av prylarna, så jag tänkte att jag ändå kan bidra lite till kunskapsdatabasen.

Bräda: Venture storm 162/25, Spark Burner

Venture Storm väntar på att åkas ner i skogen i Klippen

Venture Storm väntar på att åkas ner i skogen i Klippen

Storm är en typisk freeridebräda av den typ som nästan varit utrotad i många år men nu är på väg tillbaka. Den är ganska lång, har lite taper (bredare i nosen än tailen), markerad setback (längre nos än tail) och är relativt styv. Nosens rocker börjar vid främre bindningen, mellan bindningarna har den helt platt profil. Det första man märker när man lyfter den är hur tung den är, har man bara kört osplittade brädor tidigare är det en märkbar skillnad. Dels beror detta på att det är nästan dubbelt så mycket stålkant på en splitboard, men Storm är också väldigt stadigt byggd, det känns som den kommer att hålla länge. Jämfört med alla “vanliga” brädor jag klämt på är den tjockare och har påtagligt mycket kraftigare sidoväggar. Built to last helt enkelt, och det är i alla fall jag ganska tacksam över. Så himla tungt blir det inte ändå, bräda + bindningar väger ungefär som en lättare Fr-skida (typ k2 apache) med dynafitbining, och är påtagligt mycket lättare än t.ex. en Mantra med dukes.

I snön känns brädan utmärkt, grymt stadig och trivs i både hög och låg fart. Man kan både göra stora carves eller mer lekfulla svängar, och den flyter riktigt fint i puder. Inte riktigt lika bra som en Hovercraft, men det är å andra sidan få brädor som gör. Jämfört med Hovercraften trivs den mycket bättre i hög fart och är lättare att köra kontrollerat, Hovern kan bli väl surfig och är svår att få upp på kontrollerat skär när man passerat en viss hastighet. I låg fart och skogsåkning märks det lite att Stormen är en stor bräda, även om den är lättåkt är det en helt annan sport jämfört med Hovercraften, som svänger som tanken och ingen linje är för bökig eller teknisk.

Bindningarna har basplatta fräst ur ett stycke aluminium som passar direkt på puckarna, en lite dyrare men mycket bättre lösning jämfört med separata rails. Strapsen och pumparna kommer från Burton, så att hitta reservdelar är inga problem. Jag har tidigare bara kört plastbindningar, huvudsakligen Burton c60 som är en “extra allt och med vispgrädde”-variant, lättlätt, styv och dyr. Jag har även testat Union Force ett par dagar, och lite annat smått och gott. Jag gillar styva bindningar, och Burnern gör en inte besviken. Strapsen är i mitt tycke mycket bra, man kan spänna ordentligt utan risk för blodstopp. Basplattorna är såklart stenhårda, någon dämpning att tala om bjuds såklart inte, och det är nog det enda jag saknar från plastbindningarna. Det kan bli väldigt slagigt när man kör över hårda “vindvågor”. Pivotpunkten i touringläge sitter ganska långt bak, faller man framåt finns det risk att man klämmer tårna mellan brädan och tåstrapet. Detta är bara ett problem när man försöker åka utför i skidläge, speciellt jag som inte är speciellt vass på skidor.

Skorna jag kört med de senaste 15 dagarna har varit en av Burtons glassigare varianter, SL-X. Det finns verkligen otroligt lite att läsa om dessa skor, men av det lilla som finns kan man utföra att det är en stekigare version av Ion. Jag köpte ett par 2011 på rea, så det kostade “bara” 3kkr, ordinarie pris är perverst. Jag gillar Vibram-sulan som faktiskt är gjord för att greppa och inte bara se cool ut i liftkön, grymt! Passformen är väldigt lik mina gamla Ions, och med egna formgjutna iläggssulor och ett par dagars inåkning sitter de kanon. Hälgreppet är det bästa jag har upplevt, mycket bättre än mina gamla Ions trots att jag inte ens använder “extrakuddarna” man kan sätta i ytterskon. Materialval och finish är nog så bra det blir på ett par boots, och dessutom är det ganska enkelt att plocka ut innerskon för torkning, på Ion var det alltid en smärre brottningsmatch. Innerskon har för övrigt även den en tunnare yttersula, så man kan använda innerskorna separat om man t.ex. tältar, väldigt praktiskt. Åkmässigt är de kanon, men jag hade kunnat önska mig lite mer styvhet när snön är svår, kanske DriverX är grejen för mig?

Mycket snack, hoppas det kan vara till nytta för någon stackare.