Tags

, , , , , ,

Solen går upp över klöverfjället, frukosten ligger som en sten i magen och öronen ringer fortfarande efter att ha spenderat natten under tältdukens smatter i snålblåsten. Kan man vara annat än nöjd?

Glassig tandborstning

Glassig tandborstning

Efter tandborstning och morgonbestyr bär det iväg på det soliga men blåsiga fjället.

Mot Köverns topp

Mot Köverns topp

Turiståket som går i bäckravinen rakt söder om Klöverfjällets topp bjuder på fin lutning, snön var mestadels fin men fläckvis lömskt kartongartad och jag gjorde en ordentlig torktumlare, och utan några bestående men annat än ett sargat ego.

På väg tillbaka upp mot stugan såg vi Catski-gänget som verkade vara på väg ner i rännan på Jiengetje. Detta är ett ganska lavinfarligt åk, och speciellt nu när det snöat som tusan och vinden har härjat runt med snön en massa. När förste åkaren svängde över konvexen och dök ner i fallinjen bröts hela flaket upp och kollapsade under honom, väldigt obehagligt att se. Vi var dessutom för långt bort för att kunna göra annat än att fotografera och hoppas. Resten av åkarna stod kvar uppe på kanten, så om han skulle bli begravd fanns det hjälp till hands. På något sätt lyckades han hålla sig uppe på snömassorna och åkte tillsammans med lavinen ner i botten på rännan. Därifrån kunde han efter en stund åka upp på andra sidan oskadd som tur var. Skitläskig men antagligen mycket nyttig syn, var försiktiga därute!

Whoops, där släppte det visst

Woops, där släppte det visst. När det släppte var åkaren var nedanför den konvexa bullen som går parallellt med brottkanten, när bilden är togs hade han åkt upp ur käglan och står på det stora fältet till vänster om rännan.

Lättade att allt hade gått bra kom vi fram till stugan och parkera mot solväggen.

Stekigt

Stekigt

Eftermiddagsåkningen bedrevs på den långa ås som ligger norr om stugan och också är en del av Jiengetje. Den ligger i lä och är tillräckligt flack för att inte vara särskilt lavinbenägen. Det visade sig att denna sluttning till vår lycka bar den antagligen bästa säkra snön i området.

Uppåt i solen och blåsten

Uppåt i solen och blåsten. I bakgrunden syns snövesslan som tuggar sig upp mot Klöverfjället. Fusk säger jag!

Aron bränner, Emil chillar

Aron bränner, Emil chillar.

Ett åk till hinner vi!

Ett åk till hinner vi!

Emil tämjer mantrorna

Emil tämjer mantrorna

Spruta finsnö slutar aldrig vara kul

Spruta finsnö slutar aldrig vara kul

Lite huck i motljus, nu ska jag bara lära mig att tweaka också

Lite huck i motljus, nu ska jag bara lära mig att tweaka också

Ropen skalla, ospårat åt alla!

Fin snö och fina skär

Nästa natt tillbringade jag i stugan, mest för att slippa bli döv av tältdukens smattrande. Efter en massa mat, en god natts sömn och en stadig frukost var vi redo för nya åk. Solen fortsatte skina från en blå himmel och vinden hade gett med sig lite, men det fläktade fortfarande på ordentligt. Det fanns fortfarande många linjer kvar att plocka på sluttingen vi åkte under lördagen, så vi gick dit igen.

Den som går upp får åka ner

Den som går upp får åka ner

Idolbild, klicka på den för att få i utskriftsvänlig storlek, sen är det bara att häfta upp ovanför sängen

Idolbild, klicka på den för att få i utskriftsvänlig storlek, sen är det bara att häfta upp ovanför sängen

Gertrud klämmer en fin sväng

Gertrud klämmer en fin sväng

Äntligen fick jag plåta en älg, tack Aron!

Äntligen fick jag plåta en älg, tack Aron!

Efter ett antal riktigt fina åk var det dags att packa ihop och dra sig ner mot bilen, tack alla som var med för en helt fantastisk helg, dessutom antagligen den sista jag spenderar på snöskor!

Lång väg hem med pulkan.

Lång väg hem med pulkan.